Som ny inför användande av kalkbruk så finns det mycket frågor man vill ha svar på innan man kan komma igång med sitt projekt.
Här har vi samlat lite läsvärd information.
Vilka material kan man använda kalkbruk på/till?
Kalkbruket fäster utmärkt på sten, tegel, och andra naturmaterial men passar inte på cementhaltiga produkter som till exempel Lecablock.
Olika sorters kalkbruk
Våtsläckt kalk Den våtsläckta kalken levereras som en tjock pasta och används till att göra bruk, puts och färg. Detta är ett lufthärdande bruk som härdar genom att ta upp koldioxiden i luften och lämpar sig ypperligt för murning av stenväggar samt putsning där vattenpåverkan är måttlig. Detta är ett bruk som ”andas” vilket betyder att det sker en naturlig fuktvandring genom bruket risken för mögel uteblir till skillnad från ett cement eller kc-bruk där mögel är ett vanligt förekommande problem.
Jordsläckt kalk Den jordsläckta kalken skiljer sig inte nämnvärt från den våtsläckta. Den enda skillnaden är att att den släckts under längre tid och blir då ett mycket smidigt och lättarbetat bruk som lämpar sig till friser och liknande.
Torrsläck hydraulisk kalk Den hydrauliska kalken levereras som ett torrt pulver. Till skillnad från en våtsläckt kalk så härdar den hydrauliska även bra i fuktiga miljöer. Anledningen till detta är att det finns små orenheter i kalken som ger den andra egenskaper än den våtsläckta. Fördelen med det hydrauliska bruket är att det lämpar sig bättre där det är större fuktpåslag som till exempel nere vid socklar eller på andra utsatta lägen. Den hydrauliska kalken finns naturligt på Öland och passar likt den våtsläckta till bruk,puts och färg. Färgen är något mer gulaktig än den våtsläcka.
Pozzolantillsats är ett aluminiumsilikat i pulverform som tillsätts till den våtsläcka kalken som då ger samma egenskaper som den hydrauliska med den skillnaden att man kan bestämma hur starkt bruket ska bli, den naturligt hydrauliska kalken är svagt hydraulisk medan pozzolantillsatsen kan göra att man får ett mycket hårt bruk. Nackdelen är förstås att med ett hårdare bruk minskar den naturliga fuktvandringen, man bör därför anpassa tillsättningen av Pozzolan utefter önskat resultat. Bruk med pozzolantillsats används främst där man behöver ett hårdare bruk som härdar trots hög fuktpåverkan som till exempel broar, flisgångar och husgrunder.
Skillnaden på Gotlandskalk och Ölandskalk
Gotlandskalken är helt kritvit i färgen och färgas därför ofta in för att tona ner den vita nyansen. Den Öländska kalken har ett naturligt inslag av en gulbeige färgton som har använts på flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. På Öland saluför vi även hydraulisk kalk vilket inte görs på Gotland.
Skillnaden på Ölandskalken och kalk från bygghandel
Flera stora företag saluför rena kalkbruk och hydrauliska kalkbruk i 25 kg säckar. Även om priset ibland kan vara lockande så är detta ofta importerad kalk från Tyskland eller Danmark. Kalken är industriellt tillverkad och kvalitén kan variera kraftigt. Vi på Ölandskalk handplockar varje sten som bränns för att få den högsta möjliga kvalitén. Kalken i handeln är likt gotlandskalken helt vit i färgen.
Cement och kalkbruk
Skillnaden på cement- och kalkbruk och varför man inte bör använda sig av cementbruk i äldre byggnader.
Rent Cementbruk får man om blandar cementpulver, ballast (sand) och vatten. Det tillsatta vattnet gör blandningen till en gelé och är det som sätter igång härdningen av bruket. Cementbruket blir ett mycket starkt och hårt bruk som lämpar sig bäst till nya byggnader. Styrkan får man av att armera betong (cementbruk) med järnstänger och på så vis kan man göra byggnader som har en ungefärlig livslängd på 50 år, vilket är cementens livslängd innan den börjar vittra sönder. Utan armering blir cementen hård men svag och spricker lätt vid sättningar. Detta är en av de stora nackdelarna när man använder sig av cementbruk på gamla hus och stenlador. Äldre byggnader i sten behöver röra på sig med jämna mellanrum och med murning av ett för starkt bruk likt cementbruk är det stenen i väggen som spricker först då den är svagast av det två. Om cementbruket saknar armering spricker även den och får som följd stora fula sprickor som bildas i väggarna som i värsta fall kan rasa samman med tiden vilket också skett på många platser runt om i Sverige.
Det sker ingen naturlig fuktvandring genom cementbruket vilket också är ett av de största problemen som man upptäckt på senare år. Fukt går inte att stänga ute från någon byggnad utan det tar sig alltid in på ett eller annat sätt. En vanlig orsak till att fukt tar sig in är att det uppstått en spricka någonstans i cementbruket och vid fuktig väderlek sugs fukten in med hjälp av kapillärkraften. När vädret sedan blir bättre ska fukten ut igen men tar sig inte igenom det cementbruket utan blir kvar inuti byggnaden och mögel uppstår ofta som följd. Detta har hänt på flera öländska kyrkor då man i god tro använt sig av ett cementbaserat putsbruk vid restaureringar.
Hur skiljer sig då kalkbruket från cementbruket?
Det våtsläckta kalkbruket vi tar fram här på södra Öland blandas likt cement med sand och eventuellt vatten men härdar inte med hjälp av det tillsatta vattnet utan är istället ett lufthärdande bruk som tar upp koldioxid som finns naturligt i luften och binder den till bruket som i sin tur sakta återgår till kalksten. Detta är en process som kan ta upp till 1000 år, så till skillnad från cementbruket som har en relativ kort livslängd så blir kalkbruket bara starkare med åren och det är just därför vi fortfarande idag kan se byggnader som uppfördes för mycket länge sedan.
Kalkbruket har flera andra fördelar jämfört med cementbruket. Det är ett porösare material vilket gör att det tillåter byggnader att röra på sig. Vid mindre sättningar skapas små sprickor i bruket som med tid och längd självläker. Vid en stor sättning ska bruket agera som ett ”offerlager” och ramla av. På så vis räddas stenen i byggnaden från att gå sönder och nytt bruk kan enkelt läggas på och ersätta det gamla som raserats. Hade detta hänt med ett cementbruk hade även stenen fått kasseras då det är näst intill omöjligt att få bort cement utan att skada stenen den sitter på.
En annan av kalkens stora fördelar är att bruket andas och man får på så vis en naturlig fuktvandring i byggnaden som skapar ett behagligt inomhusklimat. Vid regn suger bruket åt sig fukten men när vädret blivit torrare så släpper kalkbruket ut fukten igen och ingen fukt blir kvar inuti byggnaden. På de flesta äldre hussocklar saknas helt ventiler då detta helt enkelt inte behövdes. Bruket skötte fuktvandringen vilket gjorde att det inte fanns någon risk för mögel. Flera gamla kalkputsade husgrunder och källare har idag putsats med cementbaserade bruk eller målats med täckande plastfärg(!) Anledningen till att man gjort detta kan ha varit att man ansåg att den våtsläckta kalken inte fungerade i hårt utsatta och fuktiga lägen, eftersom den är lufthärdande. Vid socklar eller husgrunder där det kan vara stor vattenpåverkan rekommenderar vi istället en s.k. hydraulisk kalk. Med hydraulisk kalk menar man att det härdar även under fuktiga förhållanden och klarar på så vis utsatta lägen bättre än den lufthärdande kalken gör. Hydraulisk kalksten finns naturligt på mellersta och norra Öland och kan köpas hos oss. Vill man ha ett starkare hydrauliskt kalkbruk som tål hårt utsatta lägen så säljer vi en pozzolantillsats som blandas i den våtsläckta kalken. Detta är ett aluminiumsilikat som får kalkbruket att klara tuffare förhållanden utan att förlora sina naturliga fördelar.
Kan man se om en byggnad restaurerats med ett cementhaltigt bruk?
Det är inte alltid så lätt att se vilket slags bruk som tidigare använts då proportionerna av cement i bruket varierar kraftigt. Ett rent cementbruk brukar dock kunna gå att särskilja med blotta ögat. Cementbruket är grå/blått till färgen och avviker ofta kraftigt från den beigea färgen i kalkbruket. Ett vanligt ställe man kan se cementbruk är som tätning kring dörrar och fönster då dessa ofta bytts ut under årens lopp och har man då inte fått tag på något nytt kalkbruk har man använt sig av de material som fanns att tillgå. Ofta har man också använt cementbruk till enskilda lagningar där den gamla putsen släppt. Ett annat sätt att avslöja vilket slags bruk som använts är att borsta på det med en stålborste. Ett cementbruk är mycket hårt och lossnar inte när man borstar på ytan. Ett kalkbruk däremot smular lätt vid borstning.
